Main menu: Start | Besöka oss | Utställningar | Historia | Materiel | Multimedia | Rörliga Bladet | Länkar | Kontakta oss |

Jan 26
2016

Batteri Aspöberg (AB)

På Aspöberg har en gång Sveriges grövsta artilleri någonsin varit grupperat, ett batteri med fyra 30,5 cm kusthaubitsar m/16 i öppna brunnar.

I Kungl Maj:t proposition nr 60 till 1914 års riksdag upptas förslaget om ett svårt (tungt) batteri på Aspö enligt följande: ”ett kastbatteri på Aspö med fyra 30,5 cm haubitsar avsett för att stärka artilleriförsvaret vid det viktiga södra inloppet och att förhindra bombardering från sjösidan”.  


Batteri Aspöberg någon gång under 1930-talet.

Hela grundkonstruktionen av batteri Aspöberg är baserad på första världskriget och den befästningsteknink som då gällde. Inget hot från flyg förelåg då. I början av andra världskriget skedde en viss modernisering med bl a splitterskydd till pjäserna. Bilden ovan ser vi hur pjäsbrunnarna är placerade i en fyrkant med ca 90 meters sida.


Tunnelsystemet (streckat på kartan) ligger i centrum och förbinder alla pjäsplatserna med varandra.

Pjäserna var uppställda i öppna pjäsbrunnar och grupperade i fyrkant. Pjäserna var inbördes förbundna med tunnlar, som även inrymde ammunitionsdurkar mm.

Arbetet med att anlägga batteriet påbörjades 1919 och var i huvudsak klart 1924. Batteriet bestod av fyra 30,5 cm kusthaubitsar m/16 i öppna brunnar, hade en skottvidd på ca 20 000 meter.

Bemanningen utgjordes av ca 250 man varav cirka 30 per pjäs (fyra pjäser). Batteriet mobliserades den 1 september 1939 och var då Karlskrona Fästnings modernaste batteri. Batteriet var sedan rustat under hela kriget och beredskapsbemannat under långa tider, främst under åren 1939 och 1940.  


Laddningsexercis av pjäs på Aspöberg någon gång under 1930-talet.

Projektilerna transporterades med i taket hängande "telfervagnar" fram till pjäsbrunnen, där de överfördes via laddbord till en vagga i pjäsen, varifrån ansättningen skedde med en av mycket kraftiga fjädrar driven ansättare.

Varje granat vägde 365 kilo. Det fanns tio olika laddningar som gav en utgångshastighet på 192-520 m/s. Maximal krutvikt för drivladdningen var 60 kg.


Granat till 30,5 cm haubits. Vikt 365 kg och hade en höjd på 1 meter.

Pjäser av denna storlek krävde välutbildade pjäsbemanningar. Att ladda en pjäs med en 365 kg tung granat krävde samövat manskap. Efter varje skott sänktes eldröret till laddhöjd för att laddning skulle kunna ske.


Batteriexercis på Aspöberg 1938.


Soldaten till vänster håller i avfyrningssnöret, soldaten till höger är sidriktare.

Batteriet hade från början tre mätstationer i form av torn placerade på Almö udde, Aspö och Östra Hästholmen. Senare kunde teodolitmätning från skärgårdens teodolittorn förse batteriet med mätvärden.


Karta över bl a. mätstationer på Aspö men även övriga militära installationer på ön.


Bilden ovan visar ett av batteri Aspöbergs gamla mättorn från 1920-talet som fortfarande står kvar på Almö.


Bilden ovan visar pjäsen splitterskyddad och krigsmålad (3:e pjäs på batteri Ryssjön).

Vid mobliseringen 1939 fanns inga förläggningsbaracker och heller ingen köks- eller matsalsbarck. Personalen bodde vid lägre stridsberedskap på Aspö Mad. Den enda byggnaden som fanns, var den så kallade "Röda stugan", som var bostad för tillsyningsmannen, idag vandrarhem.

Under april-maj 1940 tillfördes batteriet ett antal baracker, vilket gjorde att högre beredskap kunde hållas.


Batteriområdet på Aspöberg 1974.

Batteriet sköt sista gången i slutet av 1940-talet, lades ner 1950 och 1960 skrotades pjäserna.

I centarltunneln fanns från början, skjutbordsrum, ammunitionsdurkar, krutdurkar, logement, maskinrum, akumulatorrum, värmecentral, krigskök, hissrum, förbindelsetunnel mm. Tunneln är idag plomberad.

När tunneln sedmera användes som stabsplats har inredningen anpassats till detta med stridsledningscentral, sambandscentral, ordersal, stabsarbetsplatser mm.

Det fanns två 30,5 cm batterier i Sverige. Det andra anlades samtidigt som Aspöberg vid Torsberg på Värmdö i Stockholms skärgård, men flyttades 1940 till ny grupperingsplats, Ryssjön, mellan Karlshamn och Ronneby i mellersta Blekinge. Även detta batteri utgick 1950 och skrotades 1960.


30,5 cm batteriet i Ryssjön (batteri RS).


Splitterskyddat och välmaskerat (batteri RS).

I dag återstår pjäsbrunnen för 3:e pjäs, som är försedd med informationsmaterial om batteriet. Övriga pjäsbrunnar är täckta och tunneln är plomberad. Av mätstationstornen återstår de på Almö och Aspö. 

 
Ett kort videoklipp från 3:e pjäsbrunn på Aspöberg.

Pjäsbrunnen, som är utsprängd direkt ur klippan, är ca 14 meter cirkelrund brunn. Djupet är ungefär 2,5-3 meter och pjäsen stod fastsatt i brunnens mitt. Från brunnen ledde en trappa ner till det underliggande tunnelsystemet. I anslutning till nedgången fanns granatslussen, där granaterna rullades ut till en vagn som löpte på en räls runt hela brunnen.

Vid modefieringarna vid andra världskrigets utbrott, försågs pjäsbrunnarna, med ett splitterskydd i form av en påbyggd kant runt hela pjäsbrunnen. På bilden ser vi den utbyggda gjutna kanten som staketet nu står på.

Vi ser också ett av de tre inbyggda kulspruteplatserna som var gjutna i brunnarna (till höger om spiraltrappan).